Förkortningar
En journalanteckning ska enligt patientlagen vara lätt att läsa och förstå även för patienter. För många förkortningar kan göra att texten får ett sämre flyt och hemmagjorda förkortningar kan göra att missförstånd uppstår. Missförstånd av en del förkortningar kan dessutom leda till allvarliga konsekvenser. Ta till exempel höger och vänster som ibland kan ses förkortade som hö och vä. Vad händer om de första bokstäverna blir förväxlade på till exempel en remiss där det står att läkaren ska operera vö fot eller kanske hä handled? Även förkortningen ca kan tolkas fel då det skulle kunna betyda både cirka och cancer. För att undvika felaktiga tolkningar och öka patientsäkerheten så är huvudregeln att undvika förkortningar i medicinsk dokumentation.
Ibland behövs förkortningar på grund av platsbrist. Det är därför värdefullt att känna till hur ord förkortas korrekt och vad en vedertagen förkortning är för något. Om du måste använda en ovanlig förkortning är det ett bra tips att skriva ut hela ordet första gången du använder förkortningen i en text. Det finns olika slags förkortningar och enligt Svenska skrivregler(2008) kan man dela in dem så här:
Ibland behövs förkortningar på grund av platsbrist. Det är därför värdefullt att känna till hur ord förkortas korrekt och vad en vedertagen förkortning är för något. Om du måste använda en ovanlig förkortning är det ett bra tips att skriva ut hela ordet första gången du använder förkortningen i en text. Det finns olika slags förkortningar och enligt Svenska skrivregler(2008) kan man dela in dem så här:
Avbrytning
Ett ord eller en ordgrupp där man behåller första bokstaven och sedan lägger till så många bokstäver som behövs för att ordet ska bli förståeligt. De avslutas med en punkt och utläses som hela ord.
Exempel på avbrytningar: adr. - adress, forts. - fortsättning, avd. - avdelning, sjh. - sjukhus
Kortord
Ett längre ord som med tiden har blivit ett kortare ord som både används i talspråk och i skriftspråk. Ett kortord skrivs utan punkt och kan även böjas.
Exempel på kortord: el - elektricitet, labb - laboratorium, temp - temperatur, mens - menstruation
Sammandragning
När ett ord förkortas genom sammandragning behålls första och sista bokstaven och ibland även en eller flera bokstäver däremellan. Det är oftast konsonanter som används och sammandragningar skrivs utan punkt.
Exempel på sammandragningar: dr - doktor, tfn - telefon, jfr - jämför, Gbg - Göteborg
Initialförkortningar
En initialförkortning består av första bokstaven i de ord eller ordled som ingår. De läses ut som förkortningar och skrivs utan punkt. De som står för ett namn skrivs med stora bokstäver, till exempel EU - Europeiska unionen och USA - United States of America. Initialförkortningar som inte är egennamn skrivs med små bokstäver när de har blivit vanligt förekommande förkortningar. Exempel på vanliga initialförkortningar: bb - barnbördshus, cp - celebral pares, ms - multipel skleros.
En del initialförkortningar utläses som ord och skrivs då med små bokstäver.Exempel: aids - acquired immune deficiency syndrome och damp - deficit in attention, motor control and perception. Om förkortningen är ett egennamn ska den första bokstaven vara stor, som i till exempel Fass - Farmaceutiska specialiteter i Sverige.
Måttenheter
Förkortningar av måttenheter används tillsammans med siffror och böjs inte. Exempel på måttenheter som kan förekomma i en journalanteckning: cm - centimeter, mg - milligram, kg - kilogram
Vedertagna förkortningar
Det finns några förkortningar som är mycket vanliga och som man räknar med att de flesta människor i Sverige känner till. Dessa förkortningar är oftast helt i sin ordning att använda även i en medicinsk text.
Exempel på vedertagna förkortningar: bl.a. - bland annat, bland andra, d.v.s. - det vill säga, fr.o.m. - från och med, m.fl. - med flera, m.m. - med mera, o.s.v. - och så vidare, t.ex. - till exempel, t.o.m. - till och med
Källa:
Språkrådet, 2008, Svenska skrivregler, Liber AB, Stockholm.
Ett ord eller en ordgrupp där man behåller första bokstaven och sedan lägger till så många bokstäver som behövs för att ordet ska bli förståeligt. De avslutas med en punkt och utläses som hela ord.
Exempel på avbrytningar: adr. - adress, forts. - fortsättning, avd. - avdelning, sjh. - sjukhus
Kortord
Ett längre ord som med tiden har blivit ett kortare ord som både används i talspråk och i skriftspråk. Ett kortord skrivs utan punkt och kan även böjas.
Exempel på kortord: el - elektricitet, labb - laboratorium, temp - temperatur, mens - menstruation
Sammandragning
När ett ord förkortas genom sammandragning behålls första och sista bokstaven och ibland även en eller flera bokstäver däremellan. Det är oftast konsonanter som används och sammandragningar skrivs utan punkt.
Exempel på sammandragningar: dr - doktor, tfn - telefon, jfr - jämför, Gbg - Göteborg
Initialförkortningar
En initialförkortning består av första bokstaven i de ord eller ordled som ingår. De läses ut som förkortningar och skrivs utan punkt. De som står för ett namn skrivs med stora bokstäver, till exempel EU - Europeiska unionen och USA - United States of America. Initialförkortningar som inte är egennamn skrivs med små bokstäver när de har blivit vanligt förekommande förkortningar. Exempel på vanliga initialförkortningar: bb - barnbördshus, cp - celebral pares, ms - multipel skleros.
En del initialförkortningar utläses som ord och skrivs då med små bokstäver.Exempel: aids - acquired immune deficiency syndrome och damp - deficit in attention, motor control and perception. Om förkortningen är ett egennamn ska den första bokstaven vara stor, som i till exempel Fass - Farmaceutiska specialiteter i Sverige.
Måttenheter
Förkortningar av måttenheter används tillsammans med siffror och böjs inte. Exempel på måttenheter som kan förekomma i en journalanteckning: cm - centimeter, mg - milligram, kg - kilogram
Vedertagna förkortningar
Det finns några förkortningar som är mycket vanliga och som man räknar med att de flesta människor i Sverige känner till. Dessa förkortningar är oftast helt i sin ordning att använda även i en medicinsk text.
Exempel på vedertagna förkortningar: bl.a. - bland annat, bland andra, d.v.s. - det vill säga, fr.o.m. - från och med, m.fl. - med flera, m.m. - med mera, o.s.v. - och så vidare, t.ex. - till exempel, t.o.m. - till och med
Källa:
Språkrådet, 2008, Svenska skrivregler, Liber AB, Stockholm.